SuomeksiIn English
 

HISTORIA

SJUKHUSET GRUNDLÄGGS

Enligt lantdagsbeslutet år 1877-78, som den ryska kejsaren bekräftade, ska man för att tillfredsställa behoven av mentalvård i vårt land, i närheten av Kuopio stad bygga en kombinerad förbättrings- och vårdinstitution organiserad enligt det sk. koloni- eller farmsystemet. Därför skred man till åtgärder för att finna ett lämpligt ställe för denna nya institution. Man undersökte Savisaari och Fagernäs, dvs. Niuvanniemi lantgods i närheten av Kuopio samt Haapaniemi udde som hör till Kuopio stad.

 

 

 

 

 

 

 

 

De viktigaste orsakerna till att man beslöt sig för Niuvanniemi, var läget och lugnet, inlösningsmöjligheterna och den imponerande vackra naturen. Savolaxbanan som nådde Kuopio år 1889, torde också ha haft stor betydelse. Järnvägen innebar ju att man från mer avlägsna ställen kunde transportera patienter hit för vård.

Byggnadsarbetena i Niuvanniemi påbörjades år 1881 och avslutades under år 1884. Sjukhuset fick 120 vårdplatser, 60 för vartdera könet. Dessutom byggdes de nödvändiga administrations- och ekonomibyggnaderna. Institutionen påbörjade sin verksamhet den 1. februari 1885.

PATIENTERNE

Antalet kriminalpatienter i Niuvanniemi ökade så småningom under 1900-talets första årtionden. På 1930-talet växte denna patientgrupp kraftigt. Efter krigstiden fick också sjukhuset sin specialuppgift att i Finland fungera som huvudsaklig vårdplats för denna patientgrupp.

Ur följande tabell framgår hur antalet kriminalpatienter ökat på Niuvanniemi sedan slutet av 1930-talet.

Antal kriminalpatienter på Niuvanniemi sjukhus 1939 – 1967.

År Män Kvinnor Sammanlagt
1939 109 12 121
1948 111 2 113
1959 220 38 258
1967 343 61 404

PERSONAL

När Niuvanniemi sjukhus påbörjade sin verksamhet den 1. februari 1885 hade man följande personalbefattningar:

1 överläkare

1 förman dvs. överskötare

1 direktris dvs. översköterska

7 skötare

5 sköterskor

Följande tjänster och befattningar hörde till ekonomi- och underhållspersonalen samt den övriga personalen:

1 ekonom

1 präst

1 hushållerska

1 bakerska

3 pigor

4 drängar

1 snickare

1 brandvakt

1 eldare (ända till våren)

När sjukhuset i sin expanderade form startade sin verksamhet år 1894, utökades också personalen för att svara mot det ökade antalet patienter. År 1894 fanns det 23 skötare för männen och 19 för kvinnorna och som mest hade man 310 patienter på sjukhuset. Alltså fanns det på avdelningarna för män 1 sköterska per 6 patienter och motsvarande på avdelningarna för kvinnor, 1 sköterska per 8 patienter.

Samhällsförhållandena påverkade också sjukhussamfundet och reflekterades i det sätt man på sjukhuset klassificerade de mentalt sjuka. Patienterna indelades först och främst i överklass och vanligt folk, men dessutom gjorde man en noggrannare klassificering på basen av förmögenhet. Patienternas ojämlika ställning syntes bl.a. i dagpenningens storlek som berodde på patientens egna eller hans/hennes målsmans förmögenhet eller vilja att betala en viss dagpenningsumma.

På sjukhuset garanterade dagpenningens storlek var och en patient en levnadsstandard som motsvarade hans/hennes stånd och förmögenhet. Det fanns ändå få som betalade högre dagavgifter. Dagavgifterna varierade från friplatser till 4 mark.

Det allt mångsidigare utbudet av psykmediciner och den ökade erfarenheten av användningen av dessa fabrikat, förbättrade resultaten speciellt i vården av schizofrenisjukdomar och depressionstillstånd ännu t.o.m. på 1970- och 1980-talen. De möjliggjorde också olika grader av psykoterapi och ergoterapi, vilket för sin del också förbättrade helhetsresultatet. Det förbättrade pensionsskyddet och den effektiverade socialvården hjälpte för sin del allt oftare dem som invalidiserats av sin sjukdom att klara sig bra utanför sjukhuset. Därför blev den genomsnittliga vårdtiden på Niuvanniemi sjukhus snabbt kortare. När hälften av dem som intagits som kriminalpatienter under åren 1955-59, blivit utskrivna från sjukhuset först efter tio år, hade motsvarande tal under åren 1970-71 sjunkit till tre och ett halvt år och på 1980-talet till ännu kortare tid. Detta ledde till att antalet patienter på Niuvanniemi sjukhus slutade öka och fr.o.m. år 1975 har antalet sjunkit alltmer, vilket framgår ur följande tabell.

Antal patienter enligt kön på Niuvanniemi sjukhus vid utgången av året under åren 1969-1984.

År Män Kvinnor Sammanlagt
1969 346 60 406
1975 393 50 443
1980 358 44 402
1984 347 35 382

På 1980-talet började statsmakten målmedvetet investera i Niuvanniemi sjukhus: År 1982 fick sjukhuset en ny psykologtjänst och en socialarbetartjänst, år 1983 en forskaröverläkartjänst (flyttad från Korsholms sjukhus) och år 1985 en tredje överläkartjänst. Terapibyggnadsplanen som länge varit aktuell, ledde äntligen till ett positivt resultat när man i samband med sjukhusets 100-årsjubileum den 26.9.1985, invigde den nya terapibyggnaden med en bruttoyta på 3126 m2.

Man fick större stöd av samhället vilket var till avgörande hjälp för den nya utvecklingslinjen som sjukhuset omfattade: strävan att bli ett rättspsykiatriskt specialsjukhus och slutligen en universitetsklinik, vilket Niuvanniemi sjukhus också hade goda förutsättningar för enligt definitionen på specialuppgiften för ett statligt mentalsjukhus i mentalvårdslagen 12 §, och tack vare sin stora storlek och närheten till Kuopio Universitet och Kuopio universitetscentralsjukhus.

De långa ansträngningarna för att få lärostolen inom branschen, gav äntligen resultat och år 1983 inrättade man vid Kuopio universitet den först professuren i rättspsykiatri vilken docent, ledande överläkare Panu Hakala kallades till och utnämndes för. Fr.o.m. den 1.9.1983 har Niuvanniemi sjukhus samtidigt fungerat som rättspsykiatrisk klinik för Kuopio universitet.

Idag är Niuvanniemi sjukhus, näst efter Lappvikens sjukhus som anslutits till Helsingfors universitetscentralsjukhus, det äldsta psykiatriska sjukhuset som fortfarande är i verksamhet i vårt land. Mer än 100 år av historia syns naturligtvis i sjukhusbyggnaderna som är skyddade av museiverket och vars ursprungliga skepnad man vid saneringar försökt bevara så långt det varit möjligt, men ändå med hänsyn till psykiatrin i utveckling och teknikens nya krav.

Källa: Malmivuori J., Niuvanniemen sairaalan historia 1885 - 1985, Kuopio universitets publikationer, Kuopio 1985.